Främlingsfientlighet och arbetarrörelse
Arbetarrörelsens förändrade ställning och framväxten av främlingsfientliga strömningar i Landskrona 1945 – 2005

Projekt finansieras av Vetenskapsrådet och löper under perioden 2009 – 2011 (2012). Vetenskaplig ledare är docent Lars Berggren. Medverkar gör även fil dr Victor Lundberg och fil dr Hans Wallengren, samtliga med anknytning till CfA. Kontaktperson: Hans Wallengren (0418-14440, hans.wallengren@hist.lu.se).

Här nedan följer en kort redogörelse för projektets utgångspunkter och inriktning. Sidan kommer efterhand att fyllas på rapporter om projektets utveckling, länkar till texter, konferenser etc. med anknytning till projektet.

Bakgrund och syfte
Utgångspunkten för projektet är främlingsfientlighetens politisering genom framväxten av högerpopulistiska partier i Europa och Sverige. I projektet kommer vi att problematisera och komplicera de gängse förklaringarna med fokus på deindustrialisering, arbetslöshet, utomeuropeisk invandring, mångkultur, m.m. genom att föra in vissa mindre väl genomlysta tendenser i folkhemmets och den postindustriella epokens Sverige. Närmare bestämt tänker vi fokusera på arbetarrörelsens minskande betydelse som sammanhållande element i den lokala arbetarkulturen och dess eventuella svårigheter att upptäcka och hantera främlingsfientliga tendenser. Det senare har inte varit unikt för arbetarrörelsen, utan torde otvivelaktigt gälla även andra etablerade partier och politiska rörelser, men genom sin dominans och särställning under åtminstone Folkhemsepoken kan det vara av särskilt intresse att rikta sökarljuset just mot denna rörelse. Det övergripande syftet är alltså att undersöka om och hur de främlingsfientliga strömningarna under senare delen av 1900-talet kan kopplas till arbetarrörelsens förändrade ställning och roll i samhället.

Tre delstudier
Vår ambition är att gör minst tre fallstudier med den lokala arbetarrörelsen i centrum. En studie kommer att ha fokus på förhållanden och processer kopplade till boende och bostadssektorn, t.ex. segregation och lokal (socialdemokratisk) bostadspolitik. En andra studie kommer att vara inriktad på arbete och arbetsplatskulturer samt på den fackliga rörelsens roll. Den tredje studien vill söka fånga arbetarrörelsens roll och agerande i den lokala politiken och dess betydelse för den lokala politiska kulturen. Samtliga delstudier kommer att vara inriktade på perioden 1945 – 2005.

Slutord
Från att i ideologiskt och politiskt hänseende ha utgjort en närmast hegemonisk kraft på olika nivåer i lokalsamhället: i bostadsområden, på de stora arbetsplatserna, i kulturlivet och i den lokala politiken, har den samlade arbetarrörelsen under det senaste halvseklet påtagligt minskat sin förankring i människors vardag. Utvecklingen är i sak knappast okänd vare sig inom forskningen, i den allmänna samhällsdebatten eller inom arbetarrörelsen själv. Däremot har den mera sällan studerats och satts i samband med det sena 1900-talets framväxande högerpopulism. Vi menar att det finns ett stort behov av samhällshistorisk forskning inom detta område, och vi tror att utvecklingen i Landskrona med den oerhört starka dominans arbetarrörelsen haft i staden under större delen av 1900-talet, lämpar sig synnerligen väl för en sådan undersökning. Därtill ska också läggas att Sverigedemokraterna erövrade nästan var fjärde röst i Landskronas kommunalval 2006.